Not 1 Redovisningsprinciper

Allmän information

Arjo AB (559092-8064), som är moderföretag i Arjokoncernen, är ett aktiebolag med säte i Malmö, Sverige. Bolagets verksamhet framgår av förvaltningsbe­rättelsen.

Grunder för upprättande

Arjos konsoliderade finansiella rapporter har upprättas i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS)/International Accounting Standards (IAS) såsom de är antagna inom EU och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1, Kompletterande redovisningsregler för koncerner.

Arjo tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid värdering av tillgång­ar och skulder utom vad gäller finansiella tillgångar som kan säljas samt finansiella tillgångar och skulder, inklusive derivatinstrument, värderade till verkligt värde via resultaträkningen, vilka värderas till verkligt värde antingen i resultatet eller övrigt totalresultat, i de fall de är säkringsinstrument avseende kassaflödessäkringar. Nedan följer yt­terligare beskrivning kring upprättande av de konsoliderade finansiella rapporterna.

Eliminering av transaktioner inom Arjo

Fordringar, skulder, intäkter och kostnader samt orealiserade vinster och förluster som uppstår mellan enheter inom Arjo elimineras i sin helhet. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orea­liserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov.

Redovisnings- och värderingsprinciper

Grunder för upprättande av Arjos finansiella rapporter har redogjorts för ovan.

De finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtli­ga belopp är angivna i miljontals kronor (Mkr) om inte annat anges. Sifferuppgifterna inom parentes avser, om inget annat anges, 2018 års verksamhet.

Totalsumman i tabeller och räkningar summerar inte alltid på grund av avrundningsdifferenser. Syftet är att varje delrad ska överensstämma med sin ursprungskälla  och därför kan avrundningsdifferenser uppstå på totalsumman.

Viktiga uppskattningar och bedömningar

För att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS krävs att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt antagan­den, vilka påverkar de redovisade tillgångs- och skuldbeloppen, övrig information som lämnas i bokslutet samt de intäkter och kostnader som redovisas under perioden. Uppskattningar, bedömningar och antaganden ses över regelbundet. Det faktiska utfallet kan skilja sig från dessa bedömningar, uppskattningar och antaganden. Styrelsen och koncernledningen har bedömt följande områden som särskilt bety­delsefulla vid bedömning av Arjos resultat och ställning:

Värdering av identifierbara tillgångar och skulder vid förvärv

Vid rörelse­förvärv identifieras samtliga identifierbara tillgångar och skulder i det förvärvade bolaget vilka värderas till verkligt värde, inklusive värdet på tillgångar och skulder i redan ägd andel, inklusive andel hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande.

Goodwill och immateriella tillgångar med obestämd nyttjandeperiod

Arjo undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för good­will och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod enligt den redovisningsprincip som beskrivs här i not 1. Återvinnings­värdet för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärdet. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras (se not 12).

Pensionsåtagande

Redovisningen av kostnader för förmånsbaserade pensioner och andra tillämpliga pensionsförmåner baseras på aktua­riella beräkningar som utgår från antaganden om diskonteringsränta, framtida löneökningar och förväntad inflation. Antagandena om dis­konteringsränta baseras i sin tur på högkvalitativa placeringar med fast ränta med liknande löptid som pensionsplanerna (se not 21).

Inkuransreserv

Varulagret är upptaget till det lägre beloppet av an­skaffningsvärde enligt den så kallade först in- först-utprincipen och nettoförsäljningsvärde. Varulagrets värde är justerat med bedömd värdeminskning för utgångna artiklar, överdimensionerat lager, fysiska skador, ledtider för lager samt hanterings- och försäljningsomkostna­der. Om nettoförsäljningsvärdet är lägre än anskaffningskostnaden upprättas en värdereserv för lagerinkurans (se not 14).

Uppskjuten skatt

Värderingen av förlustavdrag och företagets förmåga att utnyttja outnyttjade förlustavdrag baseras på företagets uppskattningar av framtida beskattningsbara inkomster i olika skattejurisdiktioner och inbegriper antaganden om huruvida kostnader som ännu inte har varit föremål för beskattning är avdragsgilla. Uppskjuten skatt redovisas över resultaträkningen förutom i de fall uppskjuten skatt är hänförlig till poster som redovisas i övrigt totalresultat då uppskjuten skatt redovisas tillsam­mans med underliggande transaktion i övrigt totalresultat (se not 10).

Nyttjanderätter och leasingskulder

När leasingavtalets längd fastställs, beaktar ledningen all tillgänglig information som ger ett ekonomiskt incitament att utnyttja en förläng­ningsoption, eller att inte utnyttja en option för att säga upp ett avtal. Möjligheter att förlänga ett avtal inkluderas endast i leasingavtalets längd om det är rimligt säkert att avtalet förlängs (eller inte avslutas). De avtal som framförallt påverkas av denna bedömning avser bygg­nader. De olika faktorer som Arjo främst beaktar vid bedömningar om utnyttjande av olika förlängnings- och stängningsoptioner är kostnader förknippade med att säga upp avtalet samt tillgångens betydelse för verksamheten.

Per övergångstidpunkten 1 januari 2019 har Arjo bedömt det som rimligt säkert att de kommer att utnyttja möjligheten att förlänga vissa avtal för byggnader. Om Arjo hade bedömt att de inte kommer utnyttja förlängningsoptioner i de större avtalen för byggnader hade leasingskulden varit 331 Mkr lägre (se not 13).

Dotterföretag

Dotterföretag är alla företag över vilka Arjo har bestämmande infly­tande. Arjo kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget.

Utländska valutor

Funktionell valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas i redovis­ningen till den funktionella valutan enligt transaktionsdagens valutakurs. Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs och orealiserade kursvinster och kursförluster ingår i resultatet. Kursdif­ferenser hänförliga till rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet. Kursdifferenser avseende finansiella tillgångar och skulder redovisas bland övriga finansiella poster.

Omräkning av utländska verksamheter

Arjo tillämpar dagskursmetoden för omräkning av utländska dotterföretags balans- och resultaträkning­ar. Det innebär att samtliga tillgångar och skulder i dotterföretagen omräknas till balansdagens kurs, medan samtliga poster i resulta­träkningarna omräknas till genomsnittskurs. De omräkningsdiffe­renser som därvid uppkommer är en effekt dels av skillnaden mellan resultaträkningarnas genomsnittskurser och balansdagens kurser, dels av att nettotillgångarna omräknas till en annan kurs vid årets slut än vid årets början. Omräkningsdifferenserna förs till övrigt totalresultat. Den samlade omräkningsdifferensen vid avyttringar redovisas tillsammans med den vinst/förlust som transaktionen ger upphov till.

Intäktsredovisning

Koncernen har tre intäktsströmmar produkter, service och uthyrning. Intäkter redovisas till verkligt värde exklusive indirekt omsättnings­skatt och lämnade rabatter. Intäkter från produktförsäljning redovisas vid den tidpunkt då kontrollen för varorna överförs till kunden, vilket i de flesta fall infaller när produkten lämnar Arjos lager. Produkterna säljs ofta med volymrabatter baserade på ackumulerad försäljning över en 12-månadersperiod. Intäkten från försäljningen av produkterna redovisas baserat på priset i avtalet, med avdrag för beräknade volym­rabatter. Historiska data används för att uppskatta rabatternas förvän­tade värde och intäkten redovisas endast i den utsträckning som det är mycket sannolikt att en väsentlig återföring inte uppstår. En skuld (som ingår i posten upplupna kostnader och förutbetalda intäkter) redovisas för förväntade volymrabatter i förhållande till försäljningen till och med balansdagen. Om leverans av färdiga produkter skjuts upp på köpa­rens begäran men där köparen övertar äganderätten och accepterar fakturering, s.k. ”Bill and hold” försäljningar, sker intäktredovisning när kontrollen övergår till kund, vilket sker när produkterna placerats på åtskilda platser i lagret. Koncernens åtagande att reparera eller ersätta defekta produkter i enlighet med normala garantiregler redovisas som en avsättning, se not 20 Avsättningar.

Serviceavtal förekommer både till fastpris och löpande räkning. Intäkter från fastprisavtal redovisas över tid i takt med att kontrollen över tjänsterna övergår till kunden. Intäkter från avtal på löpande räkning baseras på pris per nedlagd timme och redovisas i den utsträckning Arjo har rätt att fakturera kunden (månadsvis). Förskottsbetalningar från kunder avser främst betalning hänförliga till serviceavtal. Dessa avtals­skulder återfinns i not 22 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.

Ingen finansieringskomponent bedöms föreligga vid försäljningstid­punkten då kredittiden är 30–90 dagar, vilket överensstämmer med marknadspraxis.

Arjo tillämpar undantaget att ej lämna upplysning om framtida kon­trakterade intäkter då dessa har en kortare löptid än 1 år.

För intäktsredovisning avseende uthyrning se avsnitt om Arjo som leasegivare.

Statliga bidrag

Statliga bidrag redovisas till verkligt värde när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och de villkor som är förknip­pade med bidraget kommer att uppfyllas. Statliga bidrag som gäller kostnader redovisas i resultaträkningen. Intäkten redovisas i samma period som de kostnader bidragen avser. Statliga bidrag relaterade till köp av tillgångar reducerar tillgångens redovisade värde. Bidrag påver­kar det redovisade resultatet under tillgångens nyttjandeperiod genom lägre avskrivningar.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar, räntekostnader på lån och leasingskulder, utdelningsintäkter, orealiserade och realiserade vinster och förluster på finansiella placeringar, valu­takursdifferenser, samt värdeförändringar på derivatinstrument som används i den finansiella verksamheten. Lånekostnader i samband med upptagande av lån redovisas som en del av lånet det avser och belastar resultatet över lånets löptid. Ränteintäkter på fordringar och räntekost­nader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden.

Immateriella tillgångar

Goodwill

Goodwill utgörs av den del av köpeskillingen vid ett förvärv som överstiger marknadsvärdet för de identifierbara tillgångarna med avdrag för skulder och eventualförpliktelser, räknat på förvärvsdagen, på den andel av det förvärvade bolagets tillgångar som Arjo förvärvar. Vid ett rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettovär­det av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualför­pliktelser, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen. Goodwill som uppkommer vid förvärv av utländska enheter behandlas som en tillgång i den utländska enheten och omräknas till den kurs som råder på balansdagen. Nedskrivningsbehovet för goodwill prövas minst en gång per år eller oftare om det finns indikation på att en värdeminskning kan ha inträffat. Nedskrivning av goodwill redovisas i resultaträkningen. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på goodwill som avser den avyttrade enheten.

Övriga immateriella tillgångar

Övriga immateriella tillgångar består av balanserade utvecklingskostnader, kundrelationer, teknisk kunskap, va­rumärke, avtal och övrigt. Immateriella tillgångar redovisas till anskaff­ningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivning sker proportionerligt över den förväntade nyttjandeperioden, vilken brukar variera mellan 3 och 15 år. Förvärvade immateriella tillgångar redovisas separat från goodwill om de uppfyller definitionen som tillgång, är antingen avskiljbara eller härrör från kon­trakt eller andra legala rättigheter och deras marknadsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Immateriella tillgångar som redovisas separat från goodwill vid verksamhetsförvärv består av kundrelationer, teknisk kunskap, varumärke, avtal m m. Förvärvade immateriella tillgångar värderas till marknadsvärde och skrivs av linjärt under sin förväntade nyttjandeperiod. Nyttjandeperioden kan i vissa fall vara obestämbar. Dessa immateriella tillgångar skrivs ej av utan nedskrivningsbehovs­prövas minst en gång per år eller oftare om det finns indikation på att en värdeminskning kan ha inträffat. Utgifter för utveckling, där forsk­ningsresultatet eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya produkter, redovisas som en tillgång i balansräkningen i den mån dessa bedöms komma att ge framtida ekonomiska fördelar. Aktiveringen sker när ledningen bedömer att produkten är tekniskt och ekonomiskt bärkraftig, vilket normalt är när ett produktutvecklingsprojekt har nått en definierad milstolpe enligt en fastställd projektmodell. Det aktive­rade värdet inkluderar utgifter för material, direkta utgifter för löner och indirekta utgifter som kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekvent sätt. I annat fall kostnadsförs utvecklingsutgiften då den infaller. Kostnader för forskning belastar resultatet när de uppkommer. Aktiverade utgifter skrivs av linjärt från tidpunkten då tillgången är färdig att användas och under tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Avskrivningstiden uppgår till 3–15 år.

Materiella anläggningstillgångar

Fastigheter, maskiner, inventarier och övriga materiella anläggningstill­gångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på kostnader som ingår i anskaffnings­värdet är kostnader för leverans och hantering, installation, lagfarter och konsulttjänster. Tillgångar som tillkommer i samband med förvärv av nya dotterbolag, redovisas till marknadsvärdet på förvärvsdagen. Avskrivning sker linjärt. Värdet i balansräkningen representerar an­skaffningskostnaden med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Mark är inte föremål för avskrivning, efter­som den bedöms ha oändlig ekonomisk livslängd, men i övrigt grundar sig avskrivningar på följande förväntade nyttjandeperioder:

Tillgångsslag Avskrivning, antal år
Markanläggningar	40 – 50
Byggnader	10 – 50
Maskiner	5 – 25
Inventarier	10
Produktionsverktyg	5
Utrustning för uthyrning	5 – 10
Bilar	5
Datorutrustning	3

Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nytt­jandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar. Ordinarie underhålls- och reparationskostnader kostnadsförs under de perioder de uppkommer. Mer omfattande reno­verings- och uppgraderingskostnader kapitaliseras och skrivs av under objektets återstående förväntade nyttjandeperiod. Kapitalvinster/ förluster redovisas under övriga rörelseintäkter/kostnader.

Leasing. Arjo som leasetagare 2019

Leasingavtal där Arjo är leasetagare avser främst byggnader och bilar. Leasingavtalen skrivs normalt för fasta perioder om ca 5-10 år för bygg­nader och 3–5 år för bilar. Möjligheter till förlängning och uppsägning i förtid kan finnas, detta beskrivs nedan. Villkoren förhandlas separat för varje avtal och innehåller ett stort antal olika avtalsvillkor.

Leasingavtalen redovisas som nyttjanderätter och en motsvaran­de skuld, den dagen som den leasade tillgången finns tillgänglig för användning av Arjo. Nyttjanderätten och leasingskulden redovisas på raderna nyttjanderätt respektive kortfristiga leasingskulder och långfristiga leasingskulder i balansräkning­en. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och räntekostnad. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Nyttjanderätten skrivs av linjärt över det kortare av tillgångens nyttjan­deperiod och leasingavtalets längd.

Tillgångar och skulder som uppkommer från leasingavtal redovisas initialt till nuvärde. Leasingskulderna inkluderar nuvärdet av följande leasingbetalningar:

• fasta avgifter (inklusive avgifter som till sin substans är fasta), mins­kat med incitamentsfordringar

• variabla leasingavgifter som beror på ett index eller ett pris, initialt värderade med hjälp av index eller pris vid inledningsdatumet

• garanterat restvärde som leasetagaren förväntar sig behöva betala till leasegivaren

• lösenpriset för en köpoption, om det är rimligt säkert att leasetaga­ren kommer att nyttja optionen, och

• viten för att avsluta leasingavtalet, om leasingavtalets längd speglar antagandet att leasetagaren kommer att utnyttja denna möjlighet.

Leasingbetalningarna diskonteras med den implicita räntan om den räntan kan fastställas, annars den marginella låneräntan som bestäms utifrån aktuell marknadsränta för leasingperioden, land, valuta och koncernens lånemarginal.

Tillgångarna med nyttjanderätt värderas till anskaffningsvärde och inkluderar följande:

• det belopp leasingskulden ursprungligen värderats till

• leasingavgifter som betalats vid eller före inledningsdatumet, efter avdrag för eventuella förmåner som mottagits i samband med teck­ningen av leasingavtalet

• initiala direkta utgifter

• utgifter för att återställa tillgången till det skick som föreskrivs i leasingavtalets villkor.

Arjo har valt att tillämpa undantag i IFRS 16 som innebär att betalning­ar för korta kontrakt och leasingavtal av mindre värde kostnadsförs linjärt i resultaträkningen. Korta kontrakt är avtal med en leasingtid på 12 månader eller mindre. Avtal av mindre värde inkluderar framförallt IT-utrustning och kontorsinredning.

Optioner att förlänga och säga upp avtal finns inkluderade i ett antal av koncernens leasingavtal gällande byggnader. Villkoren används för att maximera flexibiliteten i hanteringen av avtalen. Optioner som ger möj­lighet att förlänga och säga upp avtal kan antingen endast utnyttjas av koncernen (och inte av leasegivarna) eller antingen av både leasetaga­re och leasegivare. Optioner där endast leasegivare kan utnyttja dessa är ovanliga. Bedömning avseende utnyttjande av optioner att förlänga eller säga upp avtal omprövas om det uppstår någon väsentlig händelse eller förändring i omständigheter som påverkar denna bedömning och förändringen är inom leasetagarens kontroll.

Leasing. Arjo som leasetagare 2018

Operationell leasing

Leasing av tillgångar där uthyraren i allt väsentligt står för ekonomiska risker och fördelar förknippade med ägandet av tillgången klassificeras som operationell leasing och betalningar som erläggs enligt avtal om operationell leasing kostnadsförs proportionellt under leasingtiden. Eventuell ersättning som leasetagaren, enligt avtalet, är skyldig att lämna till leasegivaren om leasingavtalet sägs upp i förtid kostnads­förs i den period då avtalet sägs upp.

Leasing. Sale and leaseback och sublease

Arjo har under 2018 ingått sale and leaseback-avtal med finansiär där tillgången sedan sålts vidare till kund genom sublease-avtal. Avtalsvillkoren i dessa två led speglar varandra. I balansräkningen redovisas dessa som långfristiga och kortfristiga leasingfordringar på kund samt som långfristiga och kortfristiga leasingskulder till finansiär. Betalningar fördelas mellan ränteintäkt och amortering av fordran respektive som räntekostnad och amortering av skuld. I resultaträkningen har en försäljningsintäkt redovisats när kontrollen och risken övergått till kund. Dessa avtal redovisas enligt övergångsregeln till IFRS 16 och har därmed inte omprövats om överföringen av den underliggande tillgången uppfyller kraven i IFRS 15 för att redovisas som försäljning.

Sale and leaseback och sublease-avtal ingångna under 2019 utvärderas om de uppfyller kraven på en försäljning enligt IFRS 15 om när ett prestationsåtagande är uppfyllt. Avtal som uppfyller kraven på en försäljning redovisas i balansräkningen som långfristiga och kortfristiga leasingfordringar på kund samt som långfristiga och kortfristiga finansiella skulder till finansiär. Betalningar fördelas mellan ränteintäkt och amortering av fordran respektive som räntekostnad och amortering av skuld. I resultaträkningen redovisas en försäljningsintäkt när kraven enligt IFRS 15 är uppfyllda. Vid avtal som inte uppfyller kraven på en försäljning redovisas underliggande tillgång som en anläggningstillgång inom uthyrningsverksamheten och intäkterna tas löpande över kontraktstiden. Under 2019 har inte ingåtts några väsentliga avtal för denna typ av transaktioner.

Leasing. Arjo som leasegivare

En del av Arjos kunder köper inte Arjos hjälpmedel utan väljer att leasa dessa istället. Leasingavtal definieras i två kategorier, operationella och finansiella, beroende på avtalens finansiella innebörd. De operationel­la leasingavtalen redovisas som anläggningstillgångar. Intäkter från operationell leasing redovisas jämnt fördelat över leasingperioden. För dessa tillgångar tillämpas linjär avskrivning enligt bedömd ekonomisk livslängd. Bedömt nedskrivnings­behov belastar resultaträkningen omgående. Utöver sublease-avtalen beskrivna ovan har Arjo enbart operationella leasingavtal.

Nedskrivning

Vid varje bokslutstillfälle bedöms tillgångarnas bokförda värde för att avgöra om det finns några indikationer på nedskrivningsbehov. Om så­dana indikationer finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Åter­vinningsvärdet anses vara det högre av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet, varvid nedskrivning redovisas så snart det bokförda värdet överstiger återvinningsvärdet. Tidigare redovisad nedskrivning på övriga immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar återförs om återvinningsvärdet bedöms ha ökat, dock inte i större utsträckning än vad det bokförda värdet hade varit om ingen nedskriv­ning hade redovisats under tidigare år. Redovisad nedskrivning på goodwill återförs inte.

Varulager

Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet/tillverknings­värdet enligt först in, först ut principen (FIFO) respektive nettoförsälj­ningsvärde. I varulagret ingår en därtill hänförlig andel av indirekta kostnader. Värdet på färdiga produkter omfattar råvaror, direkt arbete, övriga direkta kostnader samt produktionsrelaterade omkostnader inklusive avskrivningar. Nettoförsäljningsvärdet är beräknat till upp­skattat försäljningspris med avdrag för beräknade färdigställnings- och försäljningskostnader. En uppskattning av inkuransen i varulagret sker kontinuerligt under året. Varulagrets värde justeras med en bedömd värdeminskning för utgångna artiklar, överdimensionerat lager, fysiska skador, ledtider för varulagret samt hanterings- och försäljningsom­kostnader. Om nettoförsäljningsvärdet är lägre än anskaffningskostna­den upprättas en värdereserv för lagerinkurans.

Finansiella instrument

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkning­en när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper då tillämpas likviddagsredovisning.

Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transak­tionskostnader för alla finansiella instrument förutom de som tillhör kategorin verkligt värde via resultatet, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Klassificeringen av finansiella tillgångar som är skuldinstrument avgörs av affärsmodellen för portföljen i vilken den finansiella tillgången ingår och karaktären på de avtalsenliga kassa­flödena. Arjos affärsmodell för samtliga finansiella tillgångar som är skuldinstrument är att inkassera kapitalbelopp och eventuell ränta på kapitalbeloppet. De avtalsenliga kassaflödena från dessa tillgångar utgörs enbart av kapitalbelopp och ränta varför dessa klassificeras som finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde. Samt­liga finansiella skulder klassificeras som upplupet anskaffningsvärde förutom derivatinstrument och tilläggsköpeskilling som klassificeras som verkligt värde via resultatet. Ytterligare information om finansiel­la instrument återfinns i not 15 Kundfordringar och not 26 Finansiell riskhantering.

Finansiella tillgångar redovisade till verkligt värde via resultatet

Finan­siella tillgångar i denna kategori består av derivat. De ingår i omsätt­ningstillgångar om de förväntas bli reglerade inom 12 månader efter rapportperiodens slut, annars klassificeras de som anläggningstill­gångar. Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen utom den effektiva del för derivat som ingår i en säkringsrelation som kvalificerar för säkringsredovisning, vilket beskrivs nedan. De återförs till resulta­tet när den säkrade transaktionen inträffar och redovisas då som en del av bruttoresultatet.

Finansiella tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde

Koncer­nen klassificerar endast sina finansiella tillgångar som tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde då tillgången ingår i en af­färsmodell där målet är att inkassera avtalsenliga kassaflöden, och att avtalsvillkoren ger vid specifika tidpunkter upphov till kassaflöden som enbart består av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapital­beloppet. Tillgångar i denna kategori består av långfristiga finansiella fordringar, kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter rapportperiodens slut, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Tillgångar i denna kategori redovisas initialt till verkligt värde inklusive transaktionskostnader. Efter anskaffningstid­punkten redovisas de till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för förväntade kreditförluster som bedömts individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. Eventuella nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.

Likvida medel

Likvida medel består till största delen av kassamedel hos finansinstitut och endast till mindre del av kortfristiga likvida placering­ar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre måna­der, vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

Koncernen bedömer per balans­dagen nedskrivningsbehovet för en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar. Bedömningen sker individuellt. Alla finansiella tillgångar, förutom de som tillhör kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, prövas för nedskrivning. Majoriteten av de finansiella tillgångar som är föremål för nedskriv­ningsreglerna (kundfordringar) är kortfristiga varför koncernen valt att tillämpa den förenklade modellen där förväntade kreditförluster redovisas för tillgångarnas återstående löptid från den dag då de första gången redovisas. Nedskrivningsbehov för kundfordringar fastställs utifrån historiska erfarenheter av kundförluster på liknande fordringar och en bedömning av framåtriktad information. Bedömningen görs av förväntade kreditförluster över tillgångens återstående löptid baserat en sannolikhetsviktning av olika scenarier. Kundfordringar där nedskrivningsbehov har identifierats individuellt redovisas till nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden. För fordringar utan individuellt be­dömt nedskrivningsbehov bedöms nedskrivningsbehov för förväntade kreditförluster kollektivt. Fordringar med kort löptid diskonteras inte då effekten inte är väsentlig.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet

Finansiella skulder i denna kategori består av derivat samt tilläggsköpeskilling. Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Föränd­ringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen utom den effektiva del för derivat som uppfyller kraven för säkringsredovisning, vilket beskrivs nedan.

Finansiella skulder redovisade till upplupet anskaffningsvärde

I denna kategori ingår långfristiga finansiella skulder, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än 1 år medan kortfristiga har en löptid kortare än 1 år. Poster i denna kategori värderas initialt till verkligt värde och i efterföljande perioder till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektiv­räntemetoden.

Nettoredovisning av finansiella instrument

Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen, endast när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt reali­sera tillgången och reglera skulden. Den legala rättigheten får inte vara beroende av framtida händelser och den måste vara rättsligt bindande för företaget och motparten både i den normala affärsverksamheten och i fall av betalningsinställelse, insolvens eller konkurs. Koncernen innehar nettningsavtal för derivaten (ISDA-avtal) men uppfyller inte kraven för nettoredovisning av dessa.

Säkringsredovisning

Koncernen ingår derivatinstrument för att säkra de risker för valutakursexponeringar som koncernen är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning krävs bland annat att det finns ett ekonomiskt samband mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten och att det ekonomiska sambandet inte väsentligt påverkas av kreditrisk. Säkringskvoten ska följa kvantiteten i säkringsinstrumentet och säkrad post. Vidare krävs säkringsdokumentation avseende företa­gets mål- och riskhanteringsstrategi, det identifierade säkringsinstru­mentet, den identifierade säkrade posten, den risk som säkras och en strategi för uppföljning av effektivitet. Derivatinstrument eller andra finansiella instrument som uppfyller kraven för säkringsredovisning enligt metoden för kassaflödessäkring eller säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet redovisas enligt nedan.

Kassaflödessäkringar av koncerninterna inköp och försäljning i utländsk valuta

De valutaterminer som används för säkring av mycket sannolika prognostiserade transaktioner i utländsk valuta (kassaflödessäkring) redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Periodens värdeför­ändringar, till den del de utgör en effektiv säkring, redovisas i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent i eget kapital (säkringsreserven) till dess att det säkrade flödet påverkar årets resultat, varvid säkringsinstrumentets ackumu­lerade värdeförändringar omklassificeras till årets resultat i samband med att den säkrade posten påverkar rapport över resultat. Den ineffektiva delen av värdeförändringen på säkringsinstrumentet som överstiger värdeförändringen på den säkrade posten redovisas direkt i rapport över resultat.

Säkring av valutakursrisk i utländska nettoinvesteringar

Investeringar i utländska dotterbolag (nettotillgångar inklusive goodwill) har i viss utsträckning säkrats genom användning av valutalån som säkringsin­strument. Periodens valutakursdifferenser på valutalån efter avdrag för skatteeffekter, redovisas i rapport över resultat. Ackumulerade värdeförändringar från säkring av nettoinvestering i utlandsverksam­het återförs från eget kapital till resultatet när utlandsverksamheten avyttras helt eller delvis. Effekten av säkringen redovisas på samma rad som säkrad post.

Värderingstekniker för att fastställa verkligt värde

Presenterade verkliga värden för derivatinstrument har beräknats med ledning av de mest tillförlitliga marknadspriser som finns att tillgå. Detta innebär att alla instrument som handlas på en effektiv marknad, exempelvis valutater­minskontrakt, är värderade ”marked-to-market” med aktuella priser. Det verkliga värdet på tilläggsköpeskillingen har fastställts utifrån indata som inte baseras på observerbar marknadsinformation. De klassificeras således som nivå 3 i verkligt värde-hierarkin. Se not 26 för mer information gällande koncernens värderingsprocesser.

Ersättningar till anställda

Redovisning av pensioner

Inom Arjo finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner, varav vissa med tillgångar i särskil­da stiftelser eller motsvarande. Planerna finansieras vanligen genom inbetalningar från respektive koncernföretag och de anställda. Arjos svenska företag omfattas generellt av ITP-planen, som inte förutsätter några inbetalningar från de anställda.

Förmånsbestämda planer

Pensionskostnaden för förmånsbaserade pla­ner beräknas med hjälp av den så kallade Projected Unit Credit Method på ett sätt som fördelar kostnaden över den anställdes yrkesverksam­ma liv. Beräkningen görs årligen av oberoende aktuarier. Åtagandena värderas därvid till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar, därvid beaktande beräknade framtida löneökningar, med användande av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga före­tags- eller statsobligationer med en återstående löptid som ungefär motsvarar de aktuella åtagandena. Arjos nettoskuld för respektive förmånsbestämd plan (som också redovisas i balansräkningen) består av nuvärdet av förpliktelsen med avdrag för förvaltningstillgångarnas verkliga värde. Om värdet på förvaltningstillgångar överstiger värdet på förpliktelsen uppstår ett överskott som redovisas som en tillgång. Det redovisade tillgångsbeloppet begränsas till summan av kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskningar av framtida avgifter till planen. De aktuariella antagandena är företagets bästa bedömning av de olika variabler som bestämmer kostnaderna för att tillhandahålla förmånerna. När aktuariella antaganden används kan det verkliga utfal­let avvika från det uppskattade utfallet, och de aktuariella antagandena förändras från en period till en annan. Dessa skillnader redovisas som aktuariella vinster och förluster. Aktuariella vinster och förluster redo­visas i övrigt totalresultat för den period då de uppstår.

I resultaträkningen utgörs kostnader för förmånsbestämda pen­sionsplaner av summan av kostnaden avseende tjänstgöring under innevarande och tidigare period, ränta på förpliktelse samt förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna. Kostnaden avseende tjänst­göring under innevarande period och tidigare perioder redovisas som personalkostnad. Räntekomponenten i pensionskostnaden redovisas bland finansiella kostnader.

Avgiftsbestämda planer

Avgiftsbestämda planer är planer enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Arjos utbetalningar avseende avgiftsbestämda planer redovi­sas som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster som avgiften avser. Den del av den svenska ITP-planen som avser familjepension, sjukpension och tjänstegruppliv som är finansierad genom försäkring i Alecta är en förmånsbestämd pensionsplan som omfattar flera arbetsgivare. Denna pensionsplan innebär enligt IAS 19 att ett företag som huvudregel redovisar sin proportionella andel av den förmånsbestämda pensionsförpliktelse samt av de förvaltnings­tillgångar och kostnader som är förbundna med pensionsplanen. I redo­visningen ska även upplysningar lämnas enligt kraven för förmånsbe­stämda pensionsplaner. För närvarande har inte Alecta möjlighet att tillhandahålla erforderlig information varför ovannämnda pensionsplan redovisas som en avgiftsbestämd plan enligt punkt 30 i IAS 19. Detta innebär att inbetalda premier till Alecta löpande kommer att redovisas som kostnad i den period de avser.

Avsättningar

Avsättningar redovisas när Arjo har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser och det är sannolikt att en utbetalning kommer att krävas för att fullgöra förpliktelsen samt om det går att göra en tillförlitlig uppskattning av det belopp som ska utbetalas. I balansräkningen redovisas som avsättningar pensioner, uppskjutna skatteskulder, omstruktureringsåtgärder, garantiåtaganden och andra liknande poster. Avsättningar omprövas vid varje bokslutstillfälle.

Eventualförpliktelser

Eventualförpliktelser avser åtaganden som ej redovisas som skulder/ avsättningar på grund av att det antingen inte är troligt att ett utflöde av Bolaget kommer att krävas för att reglera åtagandet eller att det inte kan göras en tillräckligt tillförlitlig beräkning av beloppet.

Inkomstskatter

Arjos inkomstskatter innefattar skatter på koncernföretagens redovi­sade vinster under redovisningsperioden samt skattejusteringar avse­ende tidigare perioder och förändringar av uppskjuten skatt. Värdering av samtliga skatteskulder/fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som aviserats och med stor säkerhet kommer att fastställas.

Skatt redovisas direkt mot övrigt totalresultat och eget kapital om skatten är hänförlig till poster som redovisas direkt mot övrigt total­resultat och eget kapital. Uppskjuten skatt beräknas för att motsvara den skatteeffekt som uppstår när slutlig skatt utlöses. Den motsvarar nettoeffekten av skatt på samtliga föreliggande skillnader mellan skatte- och redovisningsmässiga värden på tillgångar och skulder med tillämpning av gällande skattesatser. Temporära skillnader uppkommer främst genom avskrivningar på fastigheter, maskiner och inventarier, marknadsvärdering av identifierbara tillgångar, skulder och eventual­förpliktelser i förvärvade bolag, marknadsvärdering av investeringar klassade som tillgängliga för försäljning samt finansiella derivat, vinster från koncerninterna lagertransaktioner, obeskattade reserver och skattemässiga underskottsavdrag, varav de senare redovisas som tillgång endast i den omfattning det är sannolikt att de kommer att motsvaras av framtida beskattningsbara vinster. Uppskjuten skat­teskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterföretag och filialer redovisas inte då moderföretaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig framtid.

Segmentredovisning

Arjos verksamhet består av ett rörelsesegment och av den anledningen presenteras enbart de uppgifter som föreligger i not 3. Rörelseseg­mentsrapporteringen överensstämmer med den interna rapportering­en som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. I Arjo har denna funktion identifierats som Verkställande Direktören.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt IAS 7, Rapport över kassaflöden, indirekt metod. Utländska koncernföretags kassaflöde omräknas till genomsnittskurser. Förändringar i koncernstruktur, förvärv och försälj­ningar, redovisas netto exkluderande likvida medel, under Förvärvade verksamheter och Avyttrade verksamheter och ingår i kassaflödet från investeringsverksamheten.

Utdelning

Av styrelsen föreslagen utdelning reducerar ej utdelningsbara medel förrän utdelningen har godkänts av årsstämman.

Alternativa nyckeltal

I denna rapport förekommer alternativa nyckeltal för uppföljning av Arjos verksamhet och de primära alternativa nyckeltal som presenteras avser EBITDA justerad, cash conversion samt nettoskuldsättningsgrad. Definitioner och avstämningar av de alternativa nyckeltalen återfinns här.

Nya redovisningsprinciper som tillämpas av Arjo 2019

Införandet av IFRS 16 Leasing har haft en väsentlig inverkan på Arjos finansiella rapporter. Inga övriga standarder, ändringar och tolkningar som har trätt ikraft för det rä­kenskapsår som börjar 1 januari 2019 har haft en väsentlig inverkan på Arjos finansiella rapporter

IFRS 16 Leasing

IFRS 16 Leasing har införts fr.o.m. 1 januari 2019. Förändringen jämfört med IAS 17 Leasingavtal, är att samtliga leasingavtal där koncernen är leasetagare, med undantag för korta avtal eller avtal avseende tillgångar med låga värden, redovi­sas i balansräkningen som tillgång respektive skuld. Resultaträkningen har påverkats genom en avskrivning på tillgången och en rän­tekostnad på leasingskulden istället för en operationell leasingkostnad. Arjo påverkas främst avseende leasing av lokaler och fordon. Leasingportföljen innehåller cirka 2 500 avtal. De åtaganden som före­låg avseende operationella leasingavtal återfinns i årsredovisningen 2018 not 18. Vid övergången till IFRS 16 den 1 januari 2019 har Arjo valt att tillämpa den framåtriktade metoden och har i enlighet med standarden inte räknat om jämförelseåret. Leasingavtal som tidigare klassificerats som operationella leasar i IAS 17 redovisas nu till nuvärdet av återstående leasingbetalningar diskonterat med den genomsnittliga marginella låneräntan per 1 januari 2019 som uppgick till 3,2%. Arjo redovisar en nyttjanderätt som motsvarar leasingskulden justerad för eventu­ella förutbetalda leasingavgifter redovisade per 31 december 2018. Detta innebär att övergången inte har haft någon effekt på koncernens eget kapital. Arjo har valt att tillämpa de praktiska undantagen avseende korttids-leasar (leasar med en leasingperiod om 12 månader eller mindre) och leasar av lågt värde (värdet på den underliggande tillgången i nyskick är mindre än ca USD 5 000) att inte redovisa en tillgång och skuld utan istället redovisas en kostnad i resultaträkningen. Arjo har även valt att inkludera icke-leasekomponenter i beräkningen för alla tillgångar utom avseende byggnader. Vid övergång till IFRS 16 tillämpade Arjo följande praktiska undantag:

• Samma diskonteringsränta har används på leasingportföljer med liknande egenskaper

• Direkta anskaffningskostnader för nyttjanderätter har ej räknats med vid övergången

• Historisk information har använts vid bedömningen av ett leasingavtals längd i de fall det finns optioner att förlänga eller säga upp ett avtal

• Förlita sig på sin bedömning om ett leasingavtal är förlustbringande genom att tillämpa IAS 37 omedelbart före övergångstidpunkten.

Vid övergångstidpunkten 1 januari 2019 har Arjo bokat upp en materiell leasingtillgång med 1 290 Mkr och en leasingskuld om 1 253 Mkr, skillnaden utgörs av förutbetalda leasingavgifter. Dessa avtal redovisades tidigare som operationella leasingavtal. Avtal som enligt IAS 17 klassificerats som sale and leaseback och sublease-avtal har vid övergångstidpunkten redovisats till det redovisade värdet per 31 december 2018 i enlighet med övergångsreglerna i IFRS16.

Standarden innebär ingen materiell förändring för Arjo som leasegivare.

Nya och ändrade standarder och tolkningar som ännu inte har trätt i kraft

Inga standarder, ändringar och tolkningar som träder ikraft för det rä­kenskapsår som börjar efter 1 januari 2020 och har haft en väsentlig inverkan på Arjos finansiella rapporter.