Mobilitetsgalleriet©

Vårdtagare är olika och kan ha helt olika behov. Därför krävs det också olika lösningar där de behandlas eller bor. För att se till att vårdtagare får rätt lösningar – som utgår från deras individuella behov – har det evidens-baserade systemet Mobilitetsgalleriet tagits fram. Tillsammans med Positive Eight utgör det grunden för Arjos arbete.

Mobilitetsgalleriet klassificerar vårdtagare efter deras rörlighet och baserat på detta delas de in i fem grupper, från helt mobila och självständiga till helt sängliggande och immobila. Att stimulera mobilitet, men även respektera passivitet är avgörande för att skapa vård med hög kvalitet.

En högre vårdstandard

När utrustningen anpassas till vårdtagarnas specifika behov ökar även vårdpersonalens välbefinnande. Med rätt utrustning kan de lättare undvika arbetsrelaterade skador.

I Mobilitetsgalleriet har de fem vårdtagartyperna fått namn i bokstavsordning, från Albert till Emma. Det underlättar dialogen mellan olika intressenter, från arkitekter och leverantörer av medicinteknisk utrustning till vårdpersonal. Det hjälper till att utveckla en högre vårdstandard som baseras på att olika intressenter ”pratar samma språk”.

Albert

Kan utföra dagliga aktiviteter självständigt, utan hjälp från någon annan.

Carl

Kan inte utföra dagliga aktiviteter utan hjälp, men kan bidra till eller delvis utföra aktiviteten själv.

Emma

Kan inte bidra aktivt till eller utföra några dagliga aktiviteter själv.

Barbara

Kan utföra vissa dagliga aktiviteter utan hjälp. Den assistans hon behöver är i regel inte fysiskt krävande.

Doris

Kan inte själv utföra dagliga aktiviteter eller aktivt bidra på ett väsentligt eller tillförlitligt sätt.

”Mobilitet är startpunkten i alla förbättringsprogram”

3 frågor till Hanneke Knibbe, grundare på LOCOmotion Research and Consultancy in Health Care, som även var med att utforma Mobilitetsgalleriet.

Varför ökar fokus på de kliniska resultaten?

”Flera olika faktorer förstärker fokus på de kliniska resultaten, bland annat att vårdgivare kan förbättra sin vård­kvalitet. Vårdgivare söker lösningar som minskar risken för fall, trycksår och andra kostsamma komplikationer.”

Hur hänger det ihop med mobilisering?

”När fokus ökar på de kliniska resultaten blir frågan om mobilisering central. Tidig mobilisering är kärnan, och de kliniska resultaten blir ett sätt att mäta att det går åt rätt håll. Man har sett att det är en stark drivkraft för vårdpersonal att ändra sitt beteende. De finansiella förbättringarna är naturligtvis också viktiga.”

Varför är mobilisering så viktig?

”Om man tittar på forskningen är mobilitet alltid i fokus. Kopplingen till olika kliniska resultat är så viktig för att det är här du börjar få positiva effekter. Som jag ser det är mobilitet, speciellt tidig mobilitet, startpunkten i alla förbättringsprogram.”